Inför kommande Söndags Mässa – 2024-04-21

FJÄRDE PÅSKSÖNDAGEN ÅRGÅNG B


Första läsningen: Apg 4:8-12 (Hos ingen annan finns frälsningen)


Det finns inte frälsning i något annat namn (jfr v. 12) – det visste rövaren på
korset som med sina sista krafter ropade: JESUS, tänk på mig när du kommer
med ditt rike (Luk 23:42). Petrus står på platsen där också Jesus förhördes. På
gatorna utanför salen släpar tusentals byggarbetare stenar till templet. Gudshuset
ska byggas ut, ge folket glans och en välsignad framtid. Petrus står till svars för
att ha botat en sjuk (som om det vore fel!). Han vänder modigt på temat så att
rådet blir anklagat: Ni husbyggare (v. 11) har föraktat den hörnsten som Gud
gav (Jes 28:16), dvs. dödat Jesus, så som Gud hade förutsagt. Ps 118:22 som
Petrus citerar här var ett centralt tema för de första kristna (jfr Matt 21:42; Apg
4:11; 1 Kor 3:11; Ef 2:20; 1 Pet 2:7-8). Guds tempel är vi. Jesus är
fundamentet. Husbyggarnas tempelprojekt är förgäves! (Jfr Ps 127:1).


Andra läsningen: 1 Joh 3:1-2 (Vi får se honom sådan han är)
Saliga de renhjärtade, de skall se Gud, sade Jesus (Matt 5:8). Den åldrande
aposteln anar att detta löfte snart går i uppfyllelse för honom. Himlen känns nära
och de jordiska förhållandena bleknar bort, blir främmande (v. 1). Vi står på
tröskeln till att bli lika honom som avstod från himlen för att bli lik oss (Heb
4:15; Fil 2:7). Johannes bävar av samma lyckliga förväntan som Maria (Luk
1:48) och Paulus (1 Kor 2:9; Fil 3:21).


Evangelium: Joh 10:11-18 (Den gode herden ger sitt liv för fåren)
Det är i dag Den gode herdens söndag. Han är den som leder oss på vägen till
Fadern (Ps 23). Herdemotivet är viktigt i hela Nya testamentet (se t.ex. Apg
20:28; Joh 21:15-17; Ef 4:11; 1 Pet 5:2). En lejd herde jobbar bara för pengar
och inte för fåren, han tar inte strid för dem. Idealbilden i bakgrunden är David,
den ansvarsfulle herdepojken, förebilden för mångas Messiasförväntan. David
dödade lejon och björnar och ryckte bytet ur käftarna på dem (1 Sam 17:35). Så
vill Jesus skydda oss.
Jesus känner sina får och de känner honom (v. 14). Här uttrycks en intim, djup
livsgemenskap som jämförs med de gudomliga personernas gemenskap inom
den heliga Treenigheten (jfr Matt 11:27). Genom Jesus tas vi in i hans
gemenskap med Fadern i den helige Ande, en enhet som består sedan evighet.
Det gäller även den troende som läser detta och som kommer från en helt annan
tid och ett annat folk än lärjungarna, ty Jesus har också andra får som inte hör
till den här fållan (v. 16). Vi är från alla världens hörn (jfr Matt 8:11) men ska
tillhöra en enda kyrka (v. 16). Där är Jesus herde och Petrus hans ställföreträdare
(Joh 21:15 f) (i vår tid: påven).
Att Jesus har ”rätt” att ge sitt liv och att få det tillbaka (v. 18) är möjligtvis ett
svar till kritiska kristna som undrade hur Jesus själv kunde vara Livet (se Joh
14:6) och samtidigt mista det på korset, dömd som kriminell. Gud har full
kontroll över allt

Källa: Katolska Liturgiska Nämnden