Inför kommande Söndags Mässa – 2024-04-14

TREDJE PÅSKSÖNDAGEN ÅRGÅNG B


Första läsningen: Apg 3:13-15, 17-19 (Vägvisaren till livet dödade ni, men Gud har
uppväckt honom från de döda)

Petrus har botat en förlamad man i Jesu namn. Folkmassan skockas kring honom och
Johannes när de börjar sin kvällsundervisning i Salomos pelarhall. Alla stirrar på dem.
Petrus förklarar vad Gud har velat visa med detta under: Jesus som de lät korsfästa – trots
att Pilatus ville frige honom! – är verkligen Vägvisaren till det eviga livet, han har
uppväckts av Gud. Folkets synd är ett oerhört misstag, man dödade Livets furste – men
det skedde i okunnighet och kan därför förlåtas (jfr 4 Mos 15:27-31). Villkoret är att de
tänker om och ångrar sig. Först måste de acceptera tanken att Gud valde att låta sin
Messias tåla lidande och död för att bana vägen till uppståndelsen. Det är svårt, men Gud
har redan förutsagt det hos profeterna. Petrus tänker på ställen som Jes 52:13 – 53:12; Jer
11:19; Sak 12:10; 13:7; Ps 22; 31; 34; 69 men även på alla de trogna förfädernas
tålmodiga lidanden. Messias öde avtecknas hos alla Gamla förbundets hjältar (v. 18), i ett
universellt mönster, i många färger.


Andra läsningen: 1 Joh 2:1-5a (Han är det offer som sonar våra synder och inte bara
våra utan hela världens)
Jesus för vår talan inför Fadern i himlen. Det ord som används här (”talesman”) betyder
försvarare, Bibel 2000 översätter det med ”hjälpare”. I Joh 14:16 talar Jesus om en annan
hjälpare som han ska sända kyrkan från Fadern (samma ord används i båda fall). Därmed
menas den helige Ande. Anden och Sonen är som Faderns händer. Vi ska inte känna oro,
Gud verkar för oss, på jorden och i himlen. Jesus är beredd att bära våra synder, till och
med de kommande som ännu inte begåtts (v. 1). Mot en så stor kärlek får vi aldrig synda!
Jesus är både vår advokat inför Gud och det offer som försonar – ett tema som utvecklas
starkt i Hebreerbrevets kap. 9-10. Vi ser: påskens händelser driver den kristna teologin
framåt, processen pågår än idag.


Evangelium: Luk 24:35-48 (Detta är vad skriften säger: Messias skall lida och uppstå
från de döda på tredje dagen)
Den kristna teologin börjar inte med Petrus predikan utan med den märkliga främlingens
bibelförklaringar för dessa två besvikna lärjungarna på vägen mot Emmaus. De hade
annars gett upp allt hopp om sin Messiaskandidat. Tillbaka i lärjungarnas gemenskap
visar han sig igen, men får se skräckslagna ansikten kring sig som tror att han är ett spöke.
Den uppståndne Jesus måste påminna sina vänner vad han har undervisat dem om – som
en trött kateket! (v. 44). Hans närvaro öppnar deras sinnen (= ger dem insikt, v. 45). Jesu
hjälp behövs om inte Bibeln ska verka främmande, skrämmande, spöklig. Be om denna
hjälp när du öppnar Bibeln.

Källa: Katolska Liturgiska Nämnden