FJORTONDE SÖNDAGEN ”UNDER ÅRET” ÅRGÅNG A
Första läsningen: Sak 9:9-10 (Se, i ringhet kommer din konung till dig)
Profeten Sakarjas bok är svårtolkad, men så mycket vet vi: att den är messiansk. Boken
var viktig för Jesus: hans noga planerade messianska entré i Jerusalem på palmsöndagen
(jfr Matt 21:1-11; Joh 12:15) regisserades utifrån de här verserna. Jesus var ingen
krigarkung (då hade han ridit på en häst) utan fredens Messias.
Andra läsningen: Rom 8:9,11-13 (Om ni med ande dödar kroppens gärningar skall ni
leva)
Jesus red in i Jerusalem milt och nådefullt, men han gick sedan direkt till templet och
svängde piskan över dem som missbrukade det (jfr Joh 2:15). Paulus talar i dag om
mortifikation (att ”döda” sin själviskhet), en andlig detox. Vårt hjärta är Guds tempel.
Därinne finns det golvmattor som behöver piskas ibland! Mod, fasta, bön, allmosa!
Evangelium: Matt 11:25-30 (Jag har ett milt och ödmjukt hjärta)
Efter hårda ord mot städer i Galileen som inte velat omvända sig trots de mirakel Jesus
har gjort där (Matt 11:20-24) bryter Jesus ut i jubel när han tänker på hur Gud
förödmjukar de arroganta och lärda genom att låta andra, nämligen de som är som barn,
personer utan bildning och status, få trons gåva och inse vem Jesus är (v.25). Gud sa
redan hos Jesaja (Jes 29:14) att han skulle överraska det folk som ärar honom med falska
läppar: Då är det slut med de visas vishet, de förnuftigas förnuft är borta. Paulus jublar
på samma sätt: Det som är dåraktigt för världen utvalde Gud för att låta de visa stå där
med skam (se hela sammanhanget i 1 Kor 1:18-30). Jungfru Maria sa likadant i Luk
1:46-55. Jesus är vägen till Fadern (Joh 14:6), och hela Galileen har fått se honom. Ta den
vägen, och ni skall finna vila. Men de svarade: ”Det vill vi inte.” (Jer 6:16). Han sade till
dem: ”Här är viloplatsen, låt den trötte vila! Här är vederkvickelse.” Men de ville inte
lyssna (Jes 28:12).
De första orden i v. 27 – om Jesu universella fullmakt – ska få oss att tänka på
Människosonen i Dan 7:13 och nämns igen i Matt 28:18. Resten av versen låter som
tagen ur Johannesevangeliet (t.ex. Joh 3:35; 17:2). Här öser de två evangelierna, som
annars är så olika, tydligen ur samma källa. Jesu tröstande ord i v. 28-30 finns bara hos
Matteus. Här ekar Guds ord hos Jeremia: Jag skall släcka de utmattades törst och mätta
alla nödlidande (Jer 31:25). ”Oket” i v. 29 syftar på Moses lag som man ”lade på sig”
liksom ett lastdjur när det ska dra en vagn. Meningen är: Jesu sätt at tolka lagen är
befriande lätt, det handlar om nåd och ödmjukhet. Så är han lagens kärna (jfr Matt
18:10). Hos Jesus är Guds rike, den ständiga sabbaten (vilodagen) utan slut.
Jesus gav oss ett lätt ok. Vi gav honom korset. Men korset lyfter oss upp till himlen.
Källa: Katolska Liturgiska Nämnden