FJÄRDE SÖNDAGEN I ADVENT ÅRGÅNG A
Första läsningen: Jes 7:10-14 (Se, den unga kvinnan är havande)
Kung Achas från 700-talet f.Kr. offrade sin egen son till guden Molok (2 Kung 16:3).
Han ville inte lita på Gud när han pressades av grannstaterna och av det assyriska
imperiet. Gud vill hjälpa honom och vänder sig personligen till Achas genom profeten
Jesaja. Han erbjuder Achas ett tecken, vad som helst, så att han lättare kan tro att Jesaja
har rätt (detta är mycket ovanligt i Bibeln!). Achas svarar – med falsk fromhet – att han
inte vill ”sätta Herren på prov” (underförstått: Achas vill inte avslöja hur oförmögen hans
gamle Gud är). Men det tecken som Gud vill ge är så viktigt att Gud säger det ändå, helt
av egen vilja, och högtidligt: en ung kvinna ska föda Gud-med-oss (Immanuel). Det finns
en skillnad mellan vad människor och Gud förmår (v. 13) – vi förstår att detta barns
tillkomst går utöver det vanliga.
Vad Gud här visade Jesaja var lätt att tolka som ett dagspolitiskt budskap – och det gjorde
Jesaja kanske själv i den konkreta situationen: en son ska snart födas i kungafamiljen och
säkra dynastins bestånd, trots assyrierna. Men det finns mer: temat med det räddande
barnet dyker upp igen och fördjupas: i Jes 9:6 är barnet uppenbart gudomligt och inleder
en paradisisk tid, liksom i kap. 11. Menades Achas egen son, kung Hiskia? Han var bättre
än sin far men efter honom förföll Juda till mörkaste hedendom under kung Manasse. Så
vem är barnet?
När de hebreiska texterna översattes till grekiska på 200-talet f. Kr. valde de judiska lärda
att översätta ”ung kvinna” med parthénos (= jungfru). Det är helt i Jesajas anda, han som
även såg Messias växa upp som en gren ur en avhuggen stam (Jes 11:2 – lika ”biologiskt
omöjligt”). När senare Maria – utan man – blev havande genom Anden såg den kristna
urkyrkan profetian uppfylld (Matt 1:23). Då vände sig rabbinerna mot denna tolkning.
Men vem passar Jesajas ord in på om inte Jesus? Achas fruktade att hans släkt, Davids
kungadynasti, skulle utplånas. Gud ville lugna honom. Han stod fast vid sitt löfte till
David (2 Sam 7:16), ja i framtiden ville han befästa det för evigt – genom Jesus. Achas
vände dövörat till, men folket bevarade hoppet om en evig kung från Gud. Många sekler
och generationer skulle leva på det löftet.
Andra läsningen: Rom 1:1-7 (Jesus Kristus, av Davids ätt, Guds son)
Liksom Jesaja skiljer Paulus mellan mänsklig förmåga och gudomlig (se ovan). Jesus är
mänskligt sett av Davids ätt men också gudomlig vilket hans förhärligade tillstånd vid
Faderns högra sida i himlen visar. Så hade Jesus visat sig för Paulus (Apg 9:3 f).
Evangelium: Matt 1:18-24 (Jesus föds av Maria som var trolovad med Josef, Davids son)
Maria väntade redan barn. Josef chockades men kom till tro. Barnet är från Gud. Så
räddades Maria inte bara från vanära (eller avrättning, Joh 8:3 f; 5 Mos 22:23-24!). Hon
och Jesus fick en unik beskyddare: den rättfärdige Josef, ett i sanning stort helgon. Vilket
förtroende Gud hade för denne man!
Källa: Katolska Liturgiska Nämnden