FEMTE SÖNDAGEN I FASTAN ÅRGÅNG A
Första läsningen: Hes 37:12-14 (Jag skall fylla er med min ande och ge er liv)
Vi börjar skymta fastetidens avslutning – redan om en vecka börjar Stilla veckan
med palmsöndagens stora mässa. Den långa sträckan har ett mål, firandet av
Jesu uppståndelse, påsken. Messias skulle lida för att uppstå – och detta för att
vi skulle uppstå med honom. Jesus väckte människor till liv redan under sin tid
på jorden, ett hårt slag för hans motståndare. De kunde inte förneka vad de
själva såg. I de heliga Skrifterna står det klart att bara Gud är herre över liv och
död. När Gud talar som i denna läsning, då är det Jesus själv vi hör: Jag skall
öppna era gravar och hämta upp er ur dem, mitt folk. När jag öppnar era
gravar och hämtar upp er ur dem, mitt folk, då skall ni inse att jag är Herren.
Jag skall fylla er med min ande och ge er liv.” Dessa ord syftar på oss alla, på
dig och mig som tror.
Andra läsningen: Rom 8:8-11 (Anden som uppväckt Kristus från de döda, bor i
er)
Jag har tagit emot Anden från Gud. Anden förenar mig med Sonens död och
uppståndelse, vill Paulus säga. Något inom mig ska dö med Kristus på korset:
”köttets sinnelag” (Rom 7:14 – 8:11). Det betyder att jag inte längre vill leva på
syndens premisser. ”Smittad” av hans kärlek äger jag evigt liv – med kropp och
själ.
Evangelium: Joh 11:1-45 (Jag är uppståndelsen och livet)
Alternativ, kortare läsning: Joh 11:3-7, 17, 20-27, 33b-45.
Johannesevangeliet är noga komponerat. Sju ”tecken” som uppenbarar Jesu
gudomlighet är inbyggda i berättelsen. I dag får vi det sjunde, höjdpunkten. Vi
är inte många dagar från Jesu död. Hans grav väntar redan. Till Guds ära och för
att stärka tron hos sina lärjungar utför Jesus detta under inför många människor.
Undret stärker Stora rådets beslut att döda Jesus. Han efterlyses (Joh 11:45-57).
De sex tecken som föregick detta var: bröllopet i Kana, där Jesus förvandlade
vatten till vin och antydde eukaristins sakrament (Joh 2:1-11). Jesus botade
hopplöst sjuka barn och vuxna (Joh 4:43-54 och 5:1-9). Jesus gav mat åt
människomassorna i ödemarken, och han vandrade på vågorna till lärjungarna i
båten och ingav dem mod under en stormnatt på sjön (Joh 6:16-21). Jesus, ljuset
på den mörka sjön, blev även ljus för tiggaren som var blind från födelsen (Joh
9:1- 41 = evangeliet förra söndagen). Johannes skriver om Jesus i början av sitt
evangelium: Ordet var liv, och livet var människornas ljus. Och ljuset lyser i
mörkret, och mörkret har inte övervunnit det (Joh 1:1 och 4-5). Jesu vän Lasaros
fick uppleva detta bokstavligt. Även vi ska en gång höra hans röst ljuda i vår
grav. I påsknatten om två veckor kommer påskelden att tändas. Vi bär ljuset i
händerna. Kyrkorummet, mörkt som Lasaros grav, blir en festsal, upplyst av
många små ljus. Då kommer vi att stå där, alla vi i dödens skugga (Luk 1:79), vi
som tror på, hoppas på och ser fram emot Jesu rop: Kom ut! (v. 43).
Källa: Katolska Liturgiska Nämnden