Alla Själars Dag
Vi firar ALLA SJÄLARS DAG i dag – vi kommer ihåg våra avlidna familjemedlemmar
och vänner. Vi tänder ljus på deras gravar eller framför en bild av dem hemma. Vem av
oss behöver inte förböner när vi dör? De flesta av oss lämnar nog världen som en sorts
ofärdiga öden – så mycket som behöver rensas innan vi kan ingå i himlen, dit inget orent
kan komma (Upp 21:27)! Kyrkan lär oss att vi får tro och hoppas att våra böner och offer
kan gagna dem som lider i skärselden. Självklart! Kärleken räcker bortom död och grav.
Kärleken dör aldrig, är oförstörbar. Kärleken är huvudporten till Guds hjärta.
Dagens läsningar i mässan vill leda vår uppmärksamhet just till förbönen för de avlidna.
De två första läsningarna känns förunderligt intensiva, om vi läser dem med tanke på de
avlidna, så att säga ur deras perspektiv som nu är i skärselden. Dessa kan inte längre göra
något för sin frälsning utan är hänvisade till våra böner och uppoffringar. Orden i
läsningarna ger röst åt själar som inte kan ropa längre. Vi ber i deras ställe, och för dem.
Det är en vacker och kärleksfull handling. I evangelietexten ger Johannes oss sedan Jesu
tröst: De döda ska få liv! Det finns hopp bortom graven, därför att jag, Guds Son, har
varit där. Gud hör din bön för de döda och befriar dem!
Källa: Katolska Liturgiska Nämnden